Miljöträning på agilitytävling

Idag har vi tillbringat dagen på agilitytävling på Södertälje brukshundklubb. Har tankat lite inspiration för både det ena och det andra. Nu ska vi dra igång och träna lite lydnad här känner jag. Har börjat lite smått, men nu måste vi få lite systematik i det hela. Brasse är med på noterna, tycker det mesta som händer är kul.

Har lite problem med ett extremt snett sättande. Tror jag ska försöka göra honom lite medveten om sin bakkropp och se om det går att fixa till på så sätt. Annars är det bara "bas-bygg-stenarna" vi håller på med. Sitt, ligg, stanna, osv.

Har bestämt mig för att hoppa över allmänlydnadskursen på brukshundklubben vi anmält oss till, den krockade med grundkursen i tävlingslydnad som vi ska börja i oktober, så jag var tvungen att välja. Hade först tänkt hinna med att gå båda, bara för det är så himla bra att gå kurs för oss. För då är det bestämt att vi ska träna en viss dag, och jag får åka ENSAM med Brasse, inga kids kan följa med.... det blir lite annan träning när de är med om man säger så. :) Nu blir det EN kurs i höst, och jag ser verkligen fram emot den. Hur kul som helst.

/Mia

Slutprov för trapp-träningen

Vy från Skuleberget, Höga kusten

Förra veckans träning i att gå nedför trappen gick utmärkt. Brasse hade värsta utförsåkar-ångesten under måndagen, men redan på tisdagen var det avklarat. Nu går det galant både uppför och nedför.
Matte lärde sig lite också under trapp-övandet. För det första att det är ÄNNU jobbigare att bära Brasse Hund UPPFÖR trappen än nerför vilket jag fick göra ett 15-tal gånger kan jag tro. Och så lite om hur vovven fungerar...

Satte honom först längst upp i trappen och försökte locka honom att ta ett steg nerför. Gick fint ända tills det var dax för bakbenen att lämna översta steget. Tvärstopp. LAde ut köttbullar, korv allt möjligt. KASTADE korv och köttbullar. Näpp, tyckte Brasse. Så jag fick tänka om. Vände därför på alltihop och tränade på "målgången", dvs bar upp honom två steg och bombarderade med köttbullar då han gått ner de två sista stegen i trappen. Sen bar jag upp honom bit efter bit och det var inga problem alls. Vips var 15 trappsteg avklarade och problemet löst. Så funkar Brasse. Tydligen.

Sen i helgen var vi upp i norrland igen, och den här gången hade vi med oss ett par vänner upp till stugan. Mycket bilåkande nu :) På lördagen bar det av upp till grottan på Skuleberget, för Höga kusten måste man ju visa... och så var det väl 150 år sen vi själva varit där kan jag tro. Här fick vi verkligen prova Brasses trapp-teknik om man säger så. Brant och jobbigt och så trappsteg på berget för att kunna ta sig upp. Lyfte upp Brasse på första steget sen satt han först fastklamrade en stund innan han fick till snitsen. Han var faktiskt jätteduktig, och riktigt bra koll på bakbenen fick han på slutet. Sen kom vi till en metallstege, där tog det stopp för Brasse :) Helt ok kände jag för egen del. Nerför berget tog vi sen en annan väg. Annars hade vi nog hållit på fortfarande....




/Mia